Att utsättas för brott är en kränkning som kan vara svår att hantera på egen hand. Här finner du information om vad du bör tänka på och vart du kan vända dig för att få stöd, skydd och hjälp.

Hatbrott används ofta som ett samlingsbegrepp för rasistiska, främlingsfientliga, antisemitiska (riktade mot judar eller judiska egendomar och symboler) och homofobiska (motiveras av offrets sexuella läggning) brott samt olaga diskriminering.

Hatbrott är ingen egen brottstyp, utan brott som grundar sig på gärningsmannens hat och fördömande av grupper och individer på grund av etnisk tillhörighet, religiös uppfattning eller sexuell läggning. Med sexuell läggning avses i lagstiftningen 

* hetero-,
* homo- och
* bisexuell läggning.

Hatbrott handlar ytterst om alla människors lika värde och om grundläggande mänskliga rättigheter. I många fall är målet med brottsligheten att skrämma en hel grupp, inte bara en enskild individ. Hatbrott angår därför hela samhället. Polisen samverkar i allt större utsträckning med föreningar, organisationer och myndigheter som kan bidra till att påverka brottsutvecklingen. För att bekämpa hatbrotten använder sig polisen av underrättelsearbete, systematisk kartläggning och analyser av rasistiska grupper.

Under 1990-talet har straffen för hatbrott skärpts i Sverige. Detta innebär att denna typ av brottslighet skall prioriteras av rättsväsendet. Vid bedömning av straffvärdet av ett brott anses det som en försvårande omständighet om motivet för brottet varit att kränka en individ eller en grupp av personer på grund av

* ras,
* hudfärg,
* nationalitet,
* etniskt ursprung,
* trosbekännelse,
* sexuell läggning eller
* liknande omständighet.

Hatbrott kan, förutom hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, innebära allt ifrån ofredande till mord.

Det här bör du tänka på om du har utsatts för hatbrott:

Polisanmäl det inträffade – för din skull
Många hatbrott polisanmäls inte. Det kan finnas olika skäl till det. Ett kan vara att det är för påfrestande att behöva lämna ut sitt privatliv. Oavsett anledning så har ingen rätt att hota eller på något sätt uttrycka hat mot dig på grund av den du är! Ingen har rätt att låta sin privata övertygelse övergå i hot, hets eller våld, ofta förorsakat av okunnighet eller rädsla för det man inte känner till.

Hatbrott skall prioriteras av Polisen. Det är därför viktigt att Polisen kan identifiera hatbrotten, det vill säga förstå motivet bakom det som inledningsvis förefallit vara exemplvis "vanlig" skadegörelse. Därför bör du uppmärksamma Polisen på att du anser att du har utsatts för ett hatbrott. Använd dig gärna av begreppet hatbrott redan vid polisanmälan.

För att anmäla det inträffade ringer du till Polisens kontaktcenter på telefon 114 14. Du kan även besöka din lokala polisstation och upprätta en anmälan.

Dokumentera eventuella skador
I likhet med många andra brott mot person finns sällan några vittnen som kan berätta om de brott som du utsatts för. Av denna anledning är det många gånger avgörande att det finns annan bevisning som kan styrka din berättelse. Även om du inte har för avsikt att polisanmäla det inträffade är det mycket viktigt att du uppsöker sjukvården för att få dina skador både omskötta och dokumenterade för en eventuell framtida polisanmälan och rättegång. Det är också bra om du kan spara de kläder du bar vid brottet – utan att tvätta dem – eftersom de kan komma att vara värdefullt bevismaterial i en rättegång.

Kontakta en hjälp- och stödorganisation
Det är viktigt att den som utsatts för hatbrott vågar berätta om det inträffade och får stöd. Som brottsoffer är det lätt att ta på sig skulden för det inträffade och att intala sig själv att man borde ha sagt eller handlat annorlunda.

Att bli utsatt för brott kan därför sätta djupa spår i en person och därför är det viktigt att få tala med någon om det som inträffat. Känslor som rädsla, vanmakt, otrygghet och frustration är vanliga och att själv bearbeta dessa känslor kan vara ansträngande och besvärligt. I rutan till höger finner du stödorganisationer, både lokala och nationella, som kan ge dig stöd och hjälp.  

Du kan antingen kontakta en stödorganisation själv eller be din utredare vid Polisen att ge ditt namn till en jour nära dig som sedan tar kontakt med dig. Brottsofferjourer har tystnadsplikt.

Huvudansvaret för att du får det stöd och den hjälp du behöver vilar emellertid på socialtjänsten i den kommun där du bor.